Höghastighets tåg i P1 Tekno

Idag lyssnade jag på pod versionen av Vetenskapsradion Tekno i P1 från den 8 oktober. DEt var bland annat en intervju med Europakorridorens VD Gunnar Sibbmark. Det som förvånade mig var att han dissade tåg med korglutningsteknik på nya höghastighetsbanor i Sverige med motiveringen att så bygger man inte i övriga Europa. Jag anser det vara en svår uppgift att jämföra Sverige med de befolkningstäta länderna i Europa som statsat på nya banor för höghastighetståg (läs Tyskland, Frankrike och Spanien). Det ska bli intressant att lyssna på nästa program av VR Tekno som ska handla om teknik för nya höghastighetsbanor. Jag har skrivit ett mejl till programledaren och hoppas han intervjuat intressanta personer som till exempel Evert Andersson på KTH och Bombardier. Evert publicerade redan 1972 teorin om korglutningsteknik på järnvägsfordon.

Svenska höghastighetsbanor

Den 13 mars gav Regeringen Banverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för höghastighetståg. Den 2 juni kom Banverket med utredningen som visar på goda förutsättningar att effektivisera järnvägen med höghastighetsbanor. 

Jag stödjer idéerna om höghastighetsbanor (Götalandsbanan och Europabanan) men jag anser att de beräknade kostnaderna (100-150 mdkr) enligt Banverkets slutrapport (som bygger på Bo-Lennart Nelldals underlagsrapport) är onödigt höga. Jag är skeptisk till att det skulle vara en samhällsekonomiskt mycket lönsam investering med så höga anläggningskostnader. 

2000-2001 gjorde jag ett examensarbete som finansierades av Europakorridoren, Banverket och KTH. Syftet med arbetet var att utreda om höghastighetsbanor i Sverige kunde byggas efter annan spårgeometrisk standard än den som är rådande i Sverige. Jag utförde litteraturstudier,  studier av sinusgång, spårkrafter och sidvindsstabilitet. Arbetet visade på möjligheten att om tåg med korglutningsteknik (likt X2000) skulle användas på nya banor för höghastighetståg skulle plangeometrin i kurvor kunna bestå av mindre horisontalradier som tillsammans med långa övergångskurvor bidrar till bättre förutsättningar. Vid uppgradering av befintliga banor där övergångskurvor inte kan bli tillräckligt långa för att minimera risken för åksjuka (som är allt för vanligt för X2000 när dessa kör på befintliga banor) och med mindre horisontalradier blir anläggningskostnaderna väsentligt lägre i ett land som Sverige med påtagligt varierad topografi.

Examensarbetet kan i sin helhet hämtas på Europakorridorens hemsida.

Bland slutsatserna kan nämnas:

- Rälsförhöjning upp 200 mm är möjligt vid antagandet av enbart höghastighetstrafik (>200 km/tim)

- Rälsförhöjningsbrist upp mot 250 mm är kan tillåtas förutsatt att korglutningsteknik används

- Långa övergångskurvor rekommenderas (för ökad komforten)

- Spårläget måste förbättras jämfört med dagens standard (vilket redan ges om godstrafik kan uteslutas).